I en värld av ständig förändring och ett enormt informationsflöde är förmågan att urskilja vad som är sant när vi ska fatta beslut helt avgörande för att inte misslyckas.
Dagligen möts jag av frågor, vad tycker du bör göras här, ska vi investera i detta eller detta, ska vi välja denna plattform eller denna, kan vi besluta om vi ska gå den eller den vägen?.. ja ni förstår.
Jag tror inte att jag är ensam nämligen!
Det är nödvändigt att fatta beslut baserade på korrekt och tillförlitlig information för att nå framgång och vi behöver veta om den informationen vi behandlar i våra beslut är sann.
Men vad är sanning, och hur kan vi veta det?
Filosofiska perspektiv på sanningen
För att förstå sanningens betydelse i beslutsfattandet måste vi först definiera vad sanning är.
Filosofer har länge granskat detta ämne och presenterat olika teorier om sanningen. Här är några av de mest inflytelserika perspektiven:
Korrespondensteori:
Korrespondensteorin hävdar att ett påstående är sant om det korrekt beskriver världen som den är.
Här ryms såkallade analytiska sanningar eller matematiska sanningar.
Analytisk sanning: Låt oss förklara det såhär: Jag ska rita en triangel med fyra sidor. Tror du att det är sant? Nej, självklart inte.
Även utan att se det vet vi att det är omöjligt för en triangel att ha fyra sidor. Detta är vad vi kallar ett analytiskt faktum. Analytiska sanningar är ofta tautologier, där sanningen följer direkt från definitionerna av begreppen som används.
Koherensteori:
Koherensteorin betonar vikten av logisk konsekvens för att fastställa sanningen. Dessa sanningar kan också kallas induktiva:
Induktiv sanning: Om jag säger att jag har ritat en elefant som kommer att hjälpa ditt företag. Tror du på mig då. Ja det kan vara sant eller inte. Jag behöver alltså bevisa det för att du ska veta om det är sant eller inte och du behöver sätta det i ditt kontext.
Enligt koherensteorin är ett påstående sant om det passar in i en större sammanhängande uppsättning av påståenden som är logiskt sammanhängande och övertygande.
Detta innebär att sanning inte bara beror på enskilda påståenden i sig själva, utan snarare på hur dessa påståenden sammanhänger med andra påståenden inom en viss teoretisk ram.
Trots dess fördelar kan koherensteorin också ha begränsningar. Ett påstående kan vara logiskt sammanhängande med andra påståenden, men det betyder inte nödvändigtvis att det är sant. Det kan finnas andra faktorer som påverkar sanningen i ett påstående, till exempel empiriska bevis och korrekta fakta.
Pragmatisk teori:
Den pragmatiska teorin om sanning betonar att sanningen av ett påstående bestäms av dess praktiska konsekvenser och hur effektivt den fungerar i praktiken. Enligt denna teori är det inte tillräckligt för ett påstående att bara vara sant i en abstrakt eller teoretisk mening, den
måste också ha praktisk användning och appliceras framgångsrikt på verkliga situationer.
Här härör två typer av sanningar: Biologiska sanningar och Historiska sanningar.
Biologisk sanning: Till exempel kan vi ta om alla fåglar kan flyga. Direkt så kanske vi hade svarat ja men det går inte att besvara frågan med matematisk sanning. Dvs vi behöver ta alla fåglar vi kan ta tag i och utföra experiment och testa för att se om det är sant. Och även då kan vi inte besvara frågan till 100% utan förlita oss på en härledning som är tillräckligt omfattande.
Historisk sanning: Ta JFKs död. Trots att händelsen är historiskt dokumenterad och det finns videobilder och tusentals vittnen, finns det fortfarande oenighet om vad som egentligen hände. Detta visar på att historiska sanningar är osäkra och inte kan fastställas med absolut säkerhet på samma sätt som analytiska sanningar. Istället är historiska sanningar baserade på bevis och tolkning, och kan alltid ifrågasättas och revideras om nya bevis upptäcks eller nya tolkningar uppstår.
Detta kan bidra till att fatta välgrundade och informerade beslut i en mängd olika situationer, från affärsbeslut till politiska beslut och personliga val.
Hur kan du använda detta i dina beslut?
I samband med ledarskapsbeslut eller för den delen alla beslut kan dessa olika teorier om sanning hjälpa ledare och individer att närma sig beslutsfattande på ett mer genomtänkt och informerat sätt.
Till exempel kan en ledare som möter motstridiga rapporter om effektiviteten av en viss strategi använda korrespondensteorin för att utvärdera vilken rapport som korrekt beskriver verkligheten i situationen.
På liknande sätt kan koherensteorin användas för att utvärdera om ett föreslaget handlingssätt är logiskt förenligt med organisationens värderingar och mål. Kan jag på något sätt få reda på mer fakta om sanningshalten angående utfallet av den handlingen och finns det mer bevis som kan styrka att den handlingen är korrekt. Ta IT projekt till exempel som jag ofta arbetar med. Bortse från romantiska antaganden om en lösning utan få lite bevis först innan man fattar beslut. POC (proof of concept) brukar användas flitigt i dessa sammanhang.
Den pragmatiska teorin kan användas för att utvärdera om en föreslagen lösning faktiskt kommer att fungera i praktiken. Här handlar det om att testa och utvärdera scenarios och försöka komma närmare analytiska fakta genom uteslutningsmetoden. Arbetar du med data analys så gör du detta hela tiden men kanske utan att veta det. Datadrivna beslut är ett sätt att reducera antalet osäkerheter till den nivån att du kan skönja mönster.
Dock..
Det är dock viktigt att inse att fördomar och kognitiva begränsningar kan störa vår förmåga att urskilja sanning.
Människor tenderar att tro på information som bekräftar våra befintliga övertygelser och att bortse från information som motsäger våra övertygelser. Inom företagskontexten kan "confirmation bias" påverka en ledarens förmåga att fatta välgrundade beslut. En ledare kan till exempel endast lyssna på feedback från teammedlemmar som håller med om deras idéer, istället för att ta hänsyn till olika åsikter och synvinklar.
Ett annat exempel är Dunning-Kruger-effekten, som beskriver hur personer med låg kompetens tenderar att överskatta sina förmågor, medan de med hög kompetens tenderar att underskatta sina förmågor. Detta kan leda till att ledare fattar beslut baserat på falska antaganden om sina egna kunskaper och färdigheter.
Ett exempel på en ledare som påverkats av Dunning-Kruger-effekten är före detta presidenten Donald Trump. Han ansåg sig själv vara en expert på flera ämnen, inklusive politik, ekonomi och utrikesfrågor, trots att han saknade erfarenhet och utbildning inom dessa områden. Trots att han hade en stark tro på sin egen förmåga att ta rätt beslut, gjorde han ofta kontroversiella beslut som resulterade i negativa konsekvenser för både USA och andra länder.
Summering och välanvända 4 tips
När du fattar beslut kan det vara bra att vara medveten om olika sanningstyper och teorier för att fatta välgrundade beslut.
Använd den analytiska sanningsteorin för att fastställa faktiska och oemotsägliga sanningar, till exempel matematiska principer och logiska slutsatser.
Använd koherensteorin för att säkerställa att beslutet är logiskt konsistent med organisationens mål och värderingar. Hänger det ihop, kan det stämma?
Använd den pragmatiska teorin för att bedöma vilka beslut som är praktiskt genomförbara och kommer att leda till önskade resultat. Testa, testa, testa!
Var medveten om ditt eget behov av bekräftelse och egna övertygelser och dunning-kruger-effekten och ta hänsyn till olika perspektiv för att undvika att låta förutfattade åsikter och självöverskattning påverka dina beslut.
När du funderar på biologiska sanningar, till exempel som "alla företag har det bättre än oss" eller "det är grönare på andra sidan", är det viktigt att använda induktivt resonemang och observera bevis för att dra slutsatser.
Historiska sanningar är ofta betingade och baseras på bevis från händelser som redan har inträffat. Försök se de med egna ögon och basera dessa på fakta.
Tex: Vi har alltid arbetat såhär, Kalle från avdelningen X går inte att arbeta med, När företaget X såldes gick det till på följande vis och därför kan man inte... ja du förstår. Undvik att fatta beslut endast baserat på historisk "fakta".
Sammanfattningsvis är det viktigt att ha en mångsidig strategi för att fatta välgrundade beslut genom att använda olika teorier och sanningstyper, samtidigt som man undviker kognitiva snedvridningar och överdrivet självförtroende.
Tack för att du har läst!
Gillar du det?
Kommentera, dela och likea, här eller på LinkedIn (Du kan läsa fler artiklar här)
Hälsning Adnan